Vilken grundsymmetri visar en enskild stjärnformad snökristall vanligtvis?
En enskild stjärnformad snökristall visar vanligtvis sextalig symmetri. Dess sex huvudarmar återspeglar hur vattenmolekylerna är ordnade i vanlig atmosfärisk is. Den välbekanta stjärnformen har alltså en fysikalisk grund. När kristallen växer avsätts vattenånga på den. Temperatur och luftfuktighet påverkar vilka former som bildas: förutom förgrenade stjärnor finns exempelvis plattor, pelare och nålar. Stjärnans sex armar utsätts för liknande förhållanden och utvecklar därför ofta liknande förgreningar. En snöflinga är inte alltid en enda perfekt stjärna. Flera kristaller kan fastna i varandra, och delar kan brytas av eller börja smälta under fallet. Frågan gäller därför just den typiska grundsymmetrin hos en enskild stjärnformad kristall.


