Vilken gemensam aktivitet förbjöds tillfälligt i den medeltida lärda Hildegard av Bingens kloster under ett interdikt?
Interdiktet drabbade också gemenskapens liturgiska sång. Hildegard försvarade sången i ett brev till prelaterna i Mainz. För henne var den inte bara en utsmyckning av gudstjänsten, utan ett väsentligt uttryck för lovprisningen av Gud. Ett interdikt var en kyrklig åtgärd som begränsade vissa gudstjänsthandlingar. För Hildegards gemenskap gällde det både sången och mottagandet av kommunionen. Det var inte ett allmänt förbud mot att läsa, skriva eller arbeta i klostret. Konflikten under hennes sista levnadsår visar musikens stora betydelse i Hildegards tänkande. I sitt försvar förbinder hon den mänskliga rösten med lovprisningen av Gud. Den religiösa betydelsen förklarar varför avbrottet i den gemensamma sången berörde gemenskapen så starkt.


