Vilket fossilfynd anses vara ett direkt belägg för att Deinosuchus åt dinosaurier?
Deinosuchus var en gigantisk krokodilsläkting som levde i Nordamerika under sen krita. Med tanke på storleken är det rimligt att den kunde angripa stora dinosaurier. Särskilt intressant är att det också finns direkta fossilbelägg för detta. På flera dinosauriefossil har man hittat stora bettmärken från krokodilartade djur, varav vissa trängde djupt in i benen. På grund av märkenas storlek och ålder samt den fauna som är känd från fyndplatserna har flera av dem med rimlig säkerhet tillskrivits Deinosuchus. Även sköldpaddsskal uppvisar liknande skador. I dagens Big Bend National Park i Texas har man upptäckt svårt skadade dinosaurieben med typiska bettmärken från krokodilartade djur. National Park Service nämner detta uttryckligen som ett tecken på att Deinosuchus riograndensis kunde fälla stora dinosaurier eller åtminstone äta deras kadaver. Sådana bettmärken visar dock inte alltid om Deinosuchus dödade ett levande djur eller åt en redan död dinosaurie. Framför allt visar de att det krokodilartade djuret bet i dinosauriekroppar och troligen åt av dem. Därför går påståendet ”Deinosuchus jagade bevisligen regelbundet dinosaurier” längre än vad fossilen faktiskt visar. Deinosuchus var ett av de största kända krokodilartade djuren. Den exakta längden är omstridd: äldre uppskattningar låg ofta på cirka 8–12 meter, medan nyare studier anger lägre mått för enskilda undersökta exemplar. Den exceptionella storleken är obestridd.
Stora krokodilliknande bettmärken på dinosaurieben anses vara direkta belägg för att Deinosuchus bet i och åt av dinosauriekroppar.


