Varför har tapirer en kort, rörlig snabel?
Tapirens iögonfallande snabel bildas av en förlängd nos och överläpp. Den är rörlig och kan gripa, ungefär som en mycket mindre elefantsnabel. Tapirer kan röra den åt olika håll och använda den för att nå blad, kvistar och andra växtdelar och föra dem till munnen. Snabeln hjälper också luktsinnet. I täta skogar kan tapirer använda den för att uppfatta dofter i omgivningen. Hos bairdtapiren hjälper den förlängda nosdelen dessutom till att söka föda och känna beröringsstimuli. En särskilt ovanlig detalj är att en simmande tapir delvis kan använda snabeln som snorkel och hålla näsöppningen ovanför vattenytan. Tapirer är goda simmare och tillbringar ofta tid i vatten. Trots sitt något grisliknande utseende är tapirer inte särskilt nära släkt med grisar. Zoologiskt hör de till uddatåiga hovdjur och är närmare släkt med hästar och noshörningar.
Tapirens snabel är en flexibel förlängning av nosen och överläppen och hjälper till att gripa, lukta och utforska.


